En hållbar infrastruktur – ett nationellt mål

Under 2015 valde den svenska regeringen att sätta upp olika mål för hur samhället skulle se ut de kommande åren. Många av dessa mål innehöll bestämmelser om hållbart tänk och klimatsmarta lösningar – så även infrastrukturen. Den svenska järnvägen har gått dåligt en längre tid och många mindre orter ute i landet möts av problem när det gäller kommunala transportmedel och infrastruktur överlag. Om vi tittar på det nionde målet avsett för infrastrukturen, kan några punkter som dessa nedanstående nämnas.

Fungerande infrastruktur i hela landet

Den växande urbaniseringen i svenska städer har gjort att en bättre och mer tålig infrastruktur och industri krävs. Detta gäller inte bara Stockholmsområdet men även många andra städer – helt enkelt eftersom den svenska befolkningen har växt sig betydligt större sedan några år tillbaka. Därmed måste flera hållbara och snabba transportsystem byggas, samtidigt som resurserna för byggandet inte får tära för mycket på miljön. Infrastrukturen ska enligt delmålen vara tillförlitlig, säker, hållbar och motståndskraftig, vilket gäller såväl den interna infrastrukturen som den gränsöverskridande. Tyvärr har den inte alltid hållit måttet, det kan man se både på tillförlitlig kundundersökning och olika studier som vittnar om stora brister.

Ekonomisk och tillgänglig

Infrastrukturen ska vara tillgänglig för alla. Dock är det lite svårt att göra den tillgänglig och rättvis eftersom landsbygden ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar. Dessutom ser man att alltfler människor flyttar ut på landet, så den urbana infrastrukturen borde även balanseras upp med den som gäller på landet. Man har även velat göra infrastrukturen ekonomiskt möjlig för alla att utnyttja. Därför gäller det att skapa en balans mellan hur man ska bygga, var och med vilka resurser.

Miljövänlig teknik

Att tänka miljövänligt har blivit nyckeln till en hållbar infrastruktur och en modern industrialisering. Det forskas ordentligt på en rad nya och innovativa tekniker för att göra både industri och infrastruktur mer klimatsmart. Regeringen ger sitt fulla stöd till olika typer av teknikutveckling och vi ser att mer och mer blir digitalt och mer resurseffektivt.

Det görs mängder med större och mindre omfattande klimatprojekt, både när det gäller boenden i städer, industrier och anordning av transportsystem. Ett flertal renoveringsprojekt har ägt rum i bostadsområden, för att exempelvis energieffektivisera hela området. Restvärme är ett exempel som används för att göra området mer klimatsmart. Mycket mer spillredskap används för att inte göra sig av med saker som fortfarande går att använda. Byggarbetsplatser har till exempel börjat tänka i de banorna vilket gör att de utnyttjar allt material under projektets gång.

Ekodesign

Att designa ekologiskt har blivit en utmaning för många arkitekter. Det behöver dock inte bara gälla boendeområden och infrastruktur, utan även produkter i det lilla. Ekodesign görs med tanke på hela livscykeln av en produkt eller ett projekt, från start och användning – till slutfasen. Där innefattas bland annat punkter som energieffektiva åtgärder, mänskliga rättigheter, återvinning och kostnadseffektiva lösningar.